Filmer tagna i en enda tagning
Long takes är en av filmvärldens mer effektfulla grepp. Genom att göra en enda lång tagning utan klippningar går det att skapa en puls och intensitet som inte går att komma åt på något annat sätt. Då det är både tekniskt och kreativt krävande är det en relativt sällsynt använd teknik. Att genomföra en kompetent long take kräver stora kunskaper genom hela processen. Oftast handlar det om enstaka scener som filmas som long takes, men det finns exempel på när hela filmer använt tekniken. En fantastisk utmaning. För att en hel film ska fungera som en long take krävs det dels att manuset är skrivet som ett enda kontinuerligt händelseförlopp, dels att hela filmprocessen koreograferas in i minsta detalj.
Det är ingen högoddsare att du som läser detta är intresserad av film. Det är heller ingen högoddsare att du har ett jobb, och om du har ett jobb finns det en viss möjlighet att du bilpendlar. Om du har en gammal bilstereo utan möjlighet att koppla in mobiltelefonen, kudos till dig – slit den med hälsan. Du behöver dock inte avstå möjligheten att lyssna till exempel på ljudböcker från mobilen bara för det. Med en fm sändare kan du lyssna på streamad musik, ljudböcker, podcasts och annat. Om du gillar film vill jag rekommendera Easy Riders, Raging Bulls av Peter Biskind. En fantastisk skildring av filmindustrins historia från 1960-talet och framåt. Tillbaka till long takes.
Long takes – fejkade för det mesta
I de flesta fall är en long take en illusion. Genom att klippa i samband med att kameran panorerar över väggar eller andra objekt går det att ge intryck av att filmen gjorts i en enda tagning. Den typen av tekniker används ofta exempelvis i Birdman av Alejandro Gonzáles Iñárritu från 2014.
Det finns dock några exempel på fantastiskt imponerande prestationer i den här genren. Sådana som av allt att döma faktiskt tycks vara long takes på riktigt. Russian Ark av regissören Alexander Sokurov från år 2002 är ett exempel. En enda tagning på 96 minuter filmad med steadicam.
Det känns inte riktigt lika säkert, men ett annat exempel på en film som ska vara tagen i ett enda svep är den tyska filmen Victoria från år 2015. Det ska dock sägas att det finns en hel del tillfällen i filmen där regissören Sebastian Schipper kan ha klippt. Men om vi ska lita på honom så är det en enda tagning. Vad som krävdes var att hela filmen spelades in tre gånger om under en natt. Som backup ordnade teamet dessutom en version som är klippt på ett traditionellt vis, ifall experimentet skulle misslyckats. Alldeles oavsett om Victoria består av en enda lång tagning eller inte så har den långtagningens puls.
